Så lugnt

Helt plötsligt blev allt bara så lugnt, så tyst, så skönt! Det enda som hörs är diskmaskinen, lite från tvättmaskinen och så ljudet från när jag trycker ner tangenterna. Inga röster. Ibland är det bara så skönt! Jag älskar verkligen lugnet! Jag är absolut ingen människa som måste ha folk och rörelse runt mej hela tiden, inte så att jag inte tycker om det för det gör jag, men jag har heller inga problem med att uppskatta och njuta av tystnaden. Tidigare i livet när jag jobbade i butik kunde jag bara sätta mej i soffan och ha allt helt tyst omkring mej när jag kom hem. Kanske hörde jag någon granne i trappuppgången, men det var allt. Bara få vila öronen. Kanske är det för att jag kommer från en familjen, inte i klass med familjerna Annorlunda, men ändå snäppet större än familjen Medelsvensson? För det var verkligen något jag tyckte var så skönt när jag flyttade hemifrån, och som jag tycker är skönt nu när jag får tid för bara mej - tystnaden. 

Tror nästan att pappa är likadan. Mamma har alltid radion på hemma och så fort (iallafall när jag bodde hemma) när pappa kom hem så stängde han av den. För att få lite lugn och ro. 

Jag älskar verkligen mina huliganer till barn men lugn och ro behöver jag med jämna mellanrum.

Att det blev så lugnt helt plötsligt beror på att Elisia åkte till mina föräldrar för övernattning och Elmer sover middag, och Pablo the poolboy ligger och slöar i gästrummet, vid en dator även han. Datorer är bra. 

Det här med att ta bild på mej själv med mobilen måste jag nog träna på. Problemet är att jag ser inte knappen jag ska trycka på och många gånger har jag istället tryckt så jag släckt ner hela kameran och då sitter jag där och ler i onödan åt mobilen. Jag vill nog ha en riktig kamera ändå.