tisdag 31 juli 2012

Virkad filt

Då var ett helvetesprojekt avslutat! Eller så hemskt var det inte men stort blev det! ca 160*70 cm närmare bestämt. Flera namn har den också fått. Av mej filt och överkast. Av Elisia mamma-snutte, då den matchar hennes lilla snutte lite grann. Hur lång tid det tagit att virka filten vet jag inte riktigt men för 2 år sen så började Elisia prata om att hon ville ha en STOR snutte. Nu är den iallafall klar.
 Mottagaren av filten var en slappis vid fotograferingen och orkade inte flytta på sej. Om ni inte ser det så gillar hon rosa.
Garnet jag har använt är Soft Cotton från järbo. Är ni i närheten av Örebro så kan jag tipsa er om Handarbetsboden, där har de (iallafall när jag har handlat) 5 nystan för 100:-, jag gillar den prislappen! Hur många nystan som gått åt har jag ingen aning om men många var det! Och då jag inte hade någon koll på hur många det skulle gå åt så har jag självklart en hel drös över. Så nu kommer det att virkas grytlappar och stickas femtimmarskoftor :-)

Mönstret hittar ni här!

Tisdag innebär ju symöte hos Husmorsskolan så klicka här och kolla vad de andra har gjort!

5 kommentarer:

  1. Åh vad fint! jag kan tänka mig att det tagit tid, vad duktig du är som inte gett upp!!

    SvaraRadera
  2. jättefin.. jag hade planer att göra en babyfilt ni ziczacmönster men börjat men en uk nu ist. känner att bara den kommer ta tid så kan tänka mig att ett stort överkast tagit en hel del tid. men visst är det härligt att se arbetet växa fram och man ser det färdiga resultatet framför sig och man bara väntar till å få se det på plats. =) jag har döpt min duk till glädjevirkningen eftersom det är sån glädje att göra den =)

    SvaraRadera
  3. Vad stor den är och fin blev den. Jag har några mormorsrutor som du kan få hjälpa till med om du har lust. Ha Ha!

    SvaraRadera
  4. Vilken fin filt! Färgerna passade bra till Elisias rum.

    SvaraRadera
  5. Men oj, imponerande vilket projekt!! Jättefin men jag tror inte att jag vågar ge mig i kast med något såå stort!! :)
    // Sandra

    SvaraRadera